Foto Astrid Lindgrens Näs

Trädgårdsgång<br />Sabina Sakari
<br />Astrid Lindgrens Näs
Äppelblom<br />Astrid Lindgrens Näs
<br />Annelie Karlsson

Trädgård till nytta och nöje - att besöka och beundra

I alla tider har människan haft trädgård, oftast till nytta men ibland bara för nöjes skull. Och inte minst som statussymbol, ett medel för att visa sin makt och rikedom.

Europas makthavare skapade praktfulla trädgårdar med alléer, fontäner och gigantiska planteringar för att imponera på sin samtid. Det går inte att tänka sig franska Versailles utan den praktfulla parken, Sanssouci i Potsdam utan sin magnifika terrass eller holländska Het Loo utan sina kilometerlånga häckar.

I Sverige har vi varit lite mer modesta. För oss har trädgården varit en plats för arbete och flit, odling och skörd. Kanske för att den från början var en kålgård där man odlade till köket: kål och bönor plus en och annan kryddväxt.

Vid förra sekelskiftet kom koloniträdgårdarna till staden för att ge människor en plats där de kunde odla sin potatis och plantera fruktträd. Idén med koloniträdgårdar kom från Tyskland och Danmark och anammades snabbt här hemma. Jordlotter i städerna annekterades och planterades, för överlevnad helt enkelt. I dag är koloniområdena små oaser mitt i städerna, perfekta för promenader men också inspirerande för den som vill ha nya idéer till sin egen trädgård eller balkong.

Så småningom blev trädgården självklar. När de första egnahemsområdena byggdes ingick naturligtvis fruktträd och bärbuskar. Och på 60-talet när folkhemmet började bli färdigbyggt och semesterveckorna allt fler gick söndagsutflykten till Norrvikens trädgårdar i Båstad och Blomstergården i blekingska Eringsboda.

I Helsingborg satte Gustav VI Adolf tillsammans med sin första hustru, engelska kronprinsessan Margaret, Sofiero på kartan tack vare designade blomsterrabatter och rododendronplanteringar och på 90-talet skapades en trädgårdsfest där som fått mängder av efterföljare.

Nu tävlar städerna i Sverige om att rita om sina gamla stadsparker. Kanske tack vare Enköping som var först ut med att locka till sig holländaren Piet Oudolf för att göra vackra perennplanteringar mitt i staden. Enköping har blivit världsberömt och har fått efterföljare i bland annat Sölvesborg och Skärholmen. Umeå har tack vare kulturhuvudstadsåret fått en ny park designad av stadens son, Ulf Nordfjell. Trädgård gör skillnad och har blivit något att räkna med.

I dag öppnar dessutom allt fler privatpersoner sina egna trädgårdar. Vartannat år hålls evenemanget Tusen Trädgårdar då alla sorters trädgårdar visas under en dag och flera andra evenemang runt om i Sverige inspirerar oss att visa upp vår egen gröna värld. För att skapa lust och ge inspiration. ”Så här gör jag, välkommen att komma in och titta!” När Tusen Trädgårdar arrangerades senast var nästan 700 trädgårdar öppna. Skåne och Småland är de landskap där man hittar flest privata öppna trädgårdar.

Särskilt roligt är det förstås när det kommer till nya offentliga trädgårdar som vill visa upp sig. Sommaren 2014 öppnades Karin och Carl Larssons trädgård i Sundborn i Dalarna i ny skepnad. Trädgården har återskapats till hur den såg ut för 100 år sedan med tidstypiska växter. I juni samma sommar invigde dåvarande kulturministern Astrid Lindgrens Näs, en ny öppen trädgård med plats för kultur och debatt, allvar och humor. Trädgården är en viktig del av vårt kulturarv och lyfter fram både historien och människorna. Trädgården spelar roll och alla är delaktiga. Som turist ska du kunna åka vartsomhelst i vårt avlånga land och det ska alltid finnas en trädgård att besöka. Kanske en privat, men lika gärna ett koloniområde, en stadspark, en kyrkogård, en trädsamling eller bara en liten grön plätt att sitta ner på och känna doften av blommor.

Trädgård har blivit en folkrörelse och en slags folkbildning. Genom andra lär vi oss mer om våra egna gröna platser på orden. Att trädgården är en plats för avkoppling och stillhet är ingen nyhet, men att det finns så många tillfällen och så många platser att njuta av den idag är fantastiskt. Och att det hela tiden blir fler är ändå bättre. För människans skull och miljöns.

 

Text: Gunnel Carlson

English German

Se även